Brist på alfa-1

Alfa-1 antitrypsinbrist (AAT brist) är en ärftlig genetisk brist som ökar risken för lung-, lever- och andra sjukdomar. AAT är ett skyddsprotein, som bland annat förhindrar att lungorna skadas av nedbrytande (proteolytiska) enzymer. Det bildas i levern och cirkulerar med blodet till kroppens olika vävnader. Ärftlig brist på AAT kan orsaka lungemfysem, samt även leverskador. Vid regelbunden läkarkontroll kan begynnande emfysem upptäckas tidigt. Alla personer med AAT-brist utvecklar inte sjukdom.

Cirka en av 1600 personer i Sverige har AAT brist. Då AAT-brist är ärftligt kan ibland flera i en syskonskara ha AAT-brist. Personer som inte röker och som inte vistas i rökiga miljöer har betydligt mindre benägenhet att utveckla emfysem än rökare. Att undvika rökning är därför den viktigaste förebyggande åtgärden.

Idag är över 100 genetiska alfa-1-antitrypsinvarianter identifierade. Hos ett fåtal av dem förorsakar mutationen reducerad proteinsyntes och/eller -frisättning, vilket leder till AAT-brist.

AAT bildas i levern och när man har brist beror det på att levern inte släpper ifrån sig det AAT den producerat. Det klumpar i stället ihop sig i levercellerna. Symtom från levern kan vara gulsot hos nyfödda eller skrumplever senare i livet, men de flesta får inga symtom från levern. AAT-brist är den vanligaste orsaken till levertransplantation hos små barn.

Hur konstateras AAT-brist?

Diagnosen ställs via ett enkelt blodprov. Den slutliga analysen sker vid Klinisk kemiska avdelningen på Universitetssjukhuset MAS i Malmö som fungerar som centralt referenslaboratorium i Sverige.

Problemet med AAT-brist är inte antalet drabbade utan den enskildes situation som i många fall kan vara sämre än nödvändigt på grund av sen diagnos och begränsad tillgång till behandling.

Vem får AAT-brist?

Varje person ärver två AAT-gener, en från varje förälder. Svår AAT-brist får man först om man ärvt två sjuka gener. Den som har en normal och en sjuk gen är bärare av anlaget och har lätt brist. Då bristen är ärftlig, finns det all anledning att testa sig om man vet att nära släktingar haft sjukdomar som kronisk bronkit, svår astma eller lungemfysem.

En genetisk avvikelse, som medför svår Alfa-1, uppstår när en så kallad Z-gen ärvs från båda föräldrarna. Med två Z gener är nivån av AAT 10-20 % av vad den borde vara. AAT proteinet stannar i levern, vilket innebär att det saknas tillräckligt med AAT som vid infektioner skyd­dar lungorna från nedbrytning.

Hur vanligt är AAT brist i Sverige?

Mer än en halv miljon svenskar har någon form av AAT-brist. Dock är det relativt få som har en svår brist. Kunskapen inom sjukvården om AAT-brist och dess konsekvenser är därför relativt begränsad.

När och hur visar sig eventuella symtom?

Vid svår AAT-brist visar sig problem med luftvägarna ofta i 30-40-årsåldern. Det kan yttra sig i att man ovanligt lätt blir andfådd, att man får svårt att hänga med, att andningen blir alltmer väsande, att man får återkommande luftvägsinfektioner, perioder med hosta och slem eller problem med luftrör året om. På grund av symtomen diagnosticeras AAT-brist ofta som astma eller kronisk bronkit.

Hur testar man sig?

Allt som behövs är ett litet blodprov. Det kan lämnas på vilken vårdcentral eller vilket sjukhus som helst men remis från Lung- och allergikliniken Universitetssjukhuset (SUS) i Malmö, där även den slutliga analysen görs.

Det svenska AAT-registret omfattar personer över 18 år med svår AAT-brist. Registret startades 1991 och administreras vid SUS. Över 1000 personer, med svår AAT-brist, från hela landet deltar i registret. Totalt cirka 6 000 vuxna patienter finns i Sverige.

Finns det någon behandling?

I dagsläget finns det ingen känd behandling, som botar AAT-brist. Det viktigaste sättet att förebygga sjukdomar orsakade av AAT-brist är en sund livsstil där man aldrig börjar röka, undviker passiv rökning och förorenad luft. De flesta icke-rökare blir aldrig sjuka.

Behandla förkylningar och lunginflammationer med antibiotika. Influensa-vaccin varje år och vaccin mot lunginflammation vart femte år. Luftrörsvidgande och förebyggande pulver och spray, ibland tabletter, samma läkemedel som för astma/KOL. Vid dålig syresättning av blodet sker behandling med syrgas. Vid svår andningssvikt kan det bli aktuellt med lungtransplantation och vid svår leversjukdom, levertransplantation.

Behandling med alfa-1 antitrypsin (ersättningsbehandling) är etablerad i USA, Tyskland, Spanien m.fl. länder. Från och med år 2020 även i Danmark. I Sverige finns endast några få personer som får ersättningsbehanding. Ett läkemedel för sådan behandling har blivit godkänt av Registreringsmyndigheten för läkemedel i EU och i april 2007 blev det godkänt av Svenska Läkemedelsverket. Efter detta följer förhandling med Läkemedelsförmånsnämnden och godkännande av riktlinjer för hur och vilka patienter, som ska få tillgång till detta läkemedel.

Forskning pågår i Sverige, övriga Europa och i USA om olika sätt att behandla och förhoppningsvis även kunna bota AAT-brist i framtiden.

Arbetet med att ta fram vaccin mot Covid 19 har öppnat nya möjligheter. På mycket kort tid har tekniken med modifierat mRNA utvecklats. Den skulle liksom genterapi som är under framtagande kunna användas i utvecklande av behandlingar för att hantera AAT-brist.