Riktlinjer
Ansvarig myndighet för framtagande av Nationella riktlinjer för behandling och vård är Socialstyrelsen. Vad gäller AAT-brist finns inga nationella riktlinjer, utan frågan behandlas i de Nationella riktlinjerna för vård vid astma och KOL. Det finns två rekommendationer som rör alfa-1-antitrypsinbrist.
Enligt Socialstyrelsen har bestämning av alfa-1-antitrypsin prioritet 6, och behandling av alfa-1-antitrypsinbrist har en FoU-rekommendation. Det innebär att det enligt Socialstyrelsen finns för lite vetenskap för att kunna ge en rekommendation om prioritet och att åtgärden bör utföras inom ramen för forskning och/eller systematisk utvärdering. De Nationella riktlinjer är inte tänkta att vara heltäckande stöd för den kliniska verksamheten, utan Socialstyrelsen strävar efter att identifiera de frågor där vägledningsbehovet är som störst, framför allt ur ett lednings- och styrningsperspektiv.
De Nationella riktlinjerna togs fram år 2016 och en översyn genomfördes år 2018. Du kan läsa riktlinjerna i sin helhet genom att klicka på Socialstyrelsens logga.
Vad gäller substitionsbehandling vid homozygot alfa-1 antitrypsinbrist diskuterats i en särskild arbetsgrupp. Efter genomgång av litteratur samt uppdatering av de riktlinjer som publicerades år 2011 har gruppen tagit fram en promemoria med särskilda rekommendationer. Dokumentet är granskat och godkänt av såväl Svensk Lungmedicinsk Förenings (SLMF) styrelse och dess vetenskapliga kommitté.
Nya riktlinjer för Nationellt vårdprogram togs fram i juni 2022 av docent och överläkare Hanan Tanash, Lung-och Allergisektionen, Skånes Universitetssjukhus, Malmö. Riktlinjerna är granskade av SLMF:s vetenskapliga kommitté: prof. Anders Blomberg, prof. Magnus Sköld, prof. Arne Egesten, docent Magnus Ekström och docent Eeva Piitulainen.
Införande av nya läkemedel
När nya läkemedel införs i Sverige finns det främst tre aktörer att hålla reda på, nämligen Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) samt NT-rådet. Det senare är ett samarbetsorgan mellan landets regioner.
Läkemedelsverket och dess EU-motsvarighet EMA är de som godkänner att ett läkemedel får användas, att det har avsedd effekt och att det uppfyller säkerhetskraven.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) gör de hälsoekonomiska utvärderingarna utifrån prissättningen. TLV beslutar om en behandling ska få ingå i förmånssystemet.
NT-rådet är ett samarbetsorgan mellan regionerna med uppgift att se till att vården nationellt blir rättvis och jämlik. Vårdens ansvar är att använda rätt läkemedel i rätt situation för rätt patienter.