Alfa-1 Sverige
Logga in
Användarnamn

Lösenord



Inte registrerad användare?
Klicka här för att registrera dig.

Förlorat lösenordet?
Begär ett nytt här.
Stöd oss med ett bidrag
Du som vill hjälpa föreningen med tryckerikostnad för informationsmaterial eller stödja oss med ett bidrag kan göra det genom att swisha valfritt belopp till detta nummer 1230917088. Vänligen skriv om det är ett bidrag. Alla bidrag mottages med tacksamhet, stora som små.
Stipendiefond
Alfa-1 Sveriges logo kan pryda en dödsannons. Hedra minnet av en anhörig eller en vän genom en gåva till Alfa-1 Stipendie-/Utvecklingsfond
PG: 47 79 90 - 6
Vi är en del av
Klotterplank
Du måste vara inloggad för att kunna Klottra.

29-06-2018 11:48
Undrar om någon har e-mailadressen till Sabina i Hannover ? Hon har ringt mig och vill att jag ska höra av mig till henne. mvh Elisabeth Ohlsson Kristinehamn

18-03-2018 16:55
Nu finns det nytt under "Informationsmateri
al" - Dags för Bättre Vård

11-07-2017 14:14
Nu finns det nytt under "Föreningsinformati
on"

06-06-2017 18:36
Hej alfa-1 Sverige Kan læse at jeres medlemsblad vender tilbage, dette glæder mig, da jeg også er interesseret i hvad jeres forening laver Vh. Alfa-1 Danmark Claus Astradsson

09-09-2016 19:40
Lördag den 1 okt kl 10 har vi medlemsträff på sjukhuset i Lund. Vi träffas uppe på biblioteket Anmäl er att ni kommer Vi bjuder på fika Kommer en sjukgymnast och pratar Varmt välkomna

Klotterplank arkiv
NYA RIKTLINJER FÖR KOL
Tidningen "Information från läkemedelsverket" nr 2, april 2009 handlar om sjukdomen KOL.

Här kommer valda sammanfattningar av det som skrevs.

I tidningen "Information från Läkemedelsverket" nr 2, april 2009 kan man läsa om ny rekommendation vid diagnostik och behandlingar av sjukdomen KOL.
I april 2008 hade Läkemedelsverket ordnat ett expertgruppsmöte där farmakologisk behandling diskuterades.


Definition och diagnostik
Tidningen börjar med att definiera KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, som en inflammatorisk luftrörs-/lungsjukdom oftast till följd av kronisk tobaksrökning. Problemet blir kronisk luftvägsobstruktion (problem med utandningen) och visar sig vid spirometriundersökning som sänkt utandningsresultat (FEV1/VC-kvot). Hur utandningsresultaten visar sig försämras vid årliga spirometriundersökningar varierar stort. Oftast är det möjligt att förebygga KOL och det går även att behandla med positiv effekt. Däremot går det aldrig att uppnå normalvärde, varken spontant eller efter behandling, klargör tidningen.
Man får veta att luftvägsobstruktionen vid KOL orsakas i olika grad av inflammatoriska förändringar i små perifera luftrör (bronkiolit) och av förstörd lungvävnad (emfysem).
Vidare står det att i Sverige betraktas kronisk bronkit som en separat sjukdom, personer kan drabbas utan att ha luftvägsobstruktion och KOL kan finnas utan symtom på kronisk bronkit men den förekommer ofta hos personer med KOL. Definitionen av bronkit är hosta med upphostning flest dagar under minst tre månader per år under minst två på varandra följande år och där ingen annan orsak tycks finnas.

Förekomst
Angående förekomst av KOL skriver tidningen att i Sverige är det lika bland kvinnor och män men sjukvårdsanvändandet är nu högre hos kvinnor. I studier har det framkommit att i landet finns det mellan 400 000 och 700 000 personer med diagnosen, beroende på vilka diagnoskriterier man använder sig av. KOL är ovanligt före 40-årsåldern. Överlevnaden är mycket påverkad av ålder, FEV1, komplikationer som exacerbationer, patologiska blodgaser, ev undernärning och förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar.

Riskfaktorer
Förutom att rökning är största orsaken till KOL står det att vissa yrken ger risken och att tillhöra låg socioekonomisk grupp. Kronisk bronkit anses vara symtom eller risk för KOL. Även ärftlig obstruktiv lungfunktionsnedsättning bör hos rökare utan andra symtom ses som risk för svår KOL, skrivs i tidningen. Däremot står inget om risken för att utveckla KOL vid alfa-1 antitrypsinbrist!

Symtom
Om symtom vid KOL står det att i tidigt skede kan det saknas. Vanligt är annars långvariga eller upprepade hostperioder. Även pip i bröstet kan förekomma tidigt. Senare kommer andnöd vid ansträngning som kan utvecklas till andfåddhet även i vila. Inte ovanligt att symtomen utvecklas mycket långsamt och därför blir negligerade av drabbade personer.

I en faktaruta står när KOL bör misstänkas.
  • Luftvägssymtom som hosta, sputumproduktion, andfåddhet och/eller pip i bröstet
  • Återkommande bronkitepisoder eller långvariga förkylningar
  • Nedsatt prestationsförmåga
  • Lungröntgenbild som inger misstanke om KOL
  • Känd hjärtsjukdom med andfåddhet och nedsatt prestationsförmåga


  • Stadieindelning
    Genom mätresultat via spirometri ställs diagnosen och stadieindelas i 4 varianter. De är stadium 1 - mild COPD, stadium 2 - moderate COPD, stadium 3 - severe COPD och stadium 4 - very severe COPD. Nuvarande svensk benämning är, preklinisk KOL, lindrig KOL, medelsvår KOL och svår KOL.

    Rökstopp
    Vad som krävs efter diagnos är, om patienten röker, rökstopp och artikeln ger rekommendationer för hur samtalet om detta kan föras mellan doktorn och patienten och om olika hjälpmedel för att rökstopp ska kunna uppnås.

    Riktlinjer
    Vidare finns en stor faktaruta om riktlinjer för handläggning av KOL i de olika stadierna som återbesök för spirometri, vaccinationer, rökstoppsprogram, fysisk aktivitet, läkemedelsbehandling m.m.

    Genom att ge farmakologisk behandling vid KOL vill man uppnå,
  • Minska symtomen.
  • Förbättra livskvaliteten.
  • Förebygga exacerbationer.
  • Förbättra den fysiska prestationsförmågan.
  • Bibehålla lungfunktionen.


  • Medicinska rekommendationer
    Sedan följer några sidor om de medicinska rekommendationerna vid olika stadier av kol. Bland uppgifterna står att kortverkande beta-2-agonister kan vara lämpligt att använda vid något tillfälle då patienter kan känna akut lindrig men ska inte ges som underhållsbehandling.

    Inhalationssteroider har i viss mån en förebyggande effekt på excacerbationer. Men sämre ensam än i kombination med långverkande beta-2-agonist. Därför bör dessa ges i kombination. Denna kombination ger bättre resultat på livskvaliteten, symtomen, lungfunktionen och exacerbationsfrekvensen än preparaten var för sig, skriver tidningen.

    I en faktaruta står det att inhalationssteoider ges främst till patienter med sämre än FEV1,< 50% av förväntat värde. Samt att inhalationssteroider alltid bör ges samtidigt som en långverkande beta-2-agonist ges.

    Biverkningar
    Bland biverkningar som tas upp ska jag bara kort nämna att vid användandet av antikolinergika är muntorrhet vanligast.
    Vid Beta-agonister är tremor inte en ovanlig biverkning. Använder man höga doser kan hypoxi förvärras hos personer som redan har problem med det.
    Använder man inhalationssteroider är det inte ovanligt med heshet och oral candidiasis (svampinfektion). Hos främst äldre kan blåmärken uppstå. Det står att bevis saknas men att möjligen finns risk för osteoporos. Det har, påstås i tidningen, i senare studier visats att vid långtidsbehandling av inhalationssteroider en ökad förekomst av pneumoni observerats.

    Försämringar
    Bakomliggande orsak till akut försämring vid KOL kan vara flera. T ex, pneumothorax, lungemboli, långvarig hypoxi, pneumoni, långvarig hypoxi eller att personen inte tagit medicinerna som ordinerats. Den vanligaste orsaken till försämring är en så kallad akut exacerbation oftast en infektiös sådan, berättar skriften.

    Syrgasbehandling och vaccinationer
    Angående oxygenterapi (syrgasbehandling), står det att det räddar liv, överlevnaden blir mycket större hos dem som utretts att vara i behov av denna hjälp men den måste användas i tillräckligt många timmar per dygn.

    Vidare står det hur viktigt det är att ta vaccination mot influensa och pneumokocksjukdom för att minska allvarliga komplikationer hos KOL-patienter.

    Andra sjukdomar vid KOL
    Sedan tas behandlingar av andra sjukdomar upp som inte sällan drabbar människor med KOL, t ex, kranskärlsjukdomar, lungemboli, lungcancer. Vid oro, kognitiv störning depression och nedstämdhet rekommenderas förutom att patienten syresätts optimalt även kognitiv terapi och / eller antidepressiva mediciner.

    Angående osteoporos står det att det är så vanligt hos KOL-patienter att profylax alltid bör övervägas. Det bör misstänkas hos dem med mycket nedsatt fysisk aktivitet, hos dem som tar regelbundna steroidbehandlingar eller är underviktiga m fl.

    Viktnedgång är en komplikation som beror på, läser jag, ett ökat energibehov och/eller inte tillräckligt energiintag som kan bero på olika orsaker.

    Fysisk aktivitet
    Bland det sista i artikeln står det om vikten av fysisk träning. Det är en "hörnsten" i behandlingen i alla stadier av KOL. För både patienten och samhället har det visat sig vara kostnadseffektivt. Träningen ska innehålla rörlighets-, konditions- och styrkeövningar. Extra syrgas kan ges till dem som sjunker för mycket i syrgasmättnaden under övningarna.

    KOL-team
    Avslutningsvis finns ett förslag på hur ett KOL-team kan se ut; läkare, (kol) sjuksköterska, dietist, kurator/psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeut.

    Deltagarnas manuskript
    Efter denna gemensamma grupps rekommendationer följer i tidningen var och ens av deltagarnas manuskript. Det som påstås i de artiklarna delas inte alltid av hela expertgruppen.

    Avvikelser
    Citat ur Sven Larsson och Hans Hedenströms text, Vissa patienter med emfysemdominerad sjukdomsbild kan dock ha välbevarad ventilationsförmåga och normal FEV1/FVC-kvot men klart nedsatt gasutbytesförmåga påvisbar med ett CO-upptagningstest. De bör bedömas ha KOL även om de inte uppfyller definitionens krav. Slut på citat.

    Detta var trevlig läsning för mig att det kan finnas individuella avvikelser som läkarna bör ta hänsyn till. För att inte passa in i normen är jag själv kännbart drabbad av som många andra med alfa1-antitrypsinbrist. Som flera av er som läser denna tidning sökte jag hjälp i flera år innan jag fick diagnos, detta på grund av att spirometriundersökningen inte visade att jag var sjuk, utan fick bara höra att jag nog hade dålig kondition.
    Utöver de svenska, snävare, rekommendationerna för i vilken grad man diagnostiserar KOL skriver Larsson och Hedenström att det finns anledning att bedöma svårighetsgraden utifrån bland annat exacerbationsförekomster, lågt BMI eller nedsatt muskelmassa och styrka, nedsatt prestationsförmåga, andfåddhet vid ansträngning, eventuellt andra komplikationer som osteoporos.
    Detta tycker jag är mycket viktig synpunkt. Vid mina läkarebesök innan jag blev diagnostiserad hade jag samtliga symptom utom osteoporos och lågt BMI men fick ändå inte diagnos.
    Avslutningsvis skriver Sven Larsson och Hans Hedenström, "Våra kunskaper om läkemedlens effekter är således knutna till grupper av KOL-patienter med viss spirometrisk nedsättning av andningsfunktionen".

    Vill du läsa hela "Information från Läkemedelsverket" med bakgrundsdokumentation finns det på: www.lakemedelsverket.se - Hälsa- & Sjukvård - Behandlingsrekommendationer - KOL

    I tidningen finns fler intressanta artiklar, jag hoppas komma med referat ur dessa längre fram.

    Anette Björklund